Julkalendern 2015 à la Historieätarna

Bild från svt.se

Som flera andra har noterat så har det idag annonserats att nästa års julkalender blir en historieskildring av barn i Sverige från vikingatid till modern tid, med Erik och Lotta från Historieätarna som vägvisare. Jag tycker detta låter helt toppen, inte bara för att jag älskar Historieätarna som program i synnerhet (eller Thelma & Louises produktioner i allmänhet) utan för att jag ju älskar allt som är historiskt och gammeldags. Det lär ju bli en helt annan typ av julkalender än vad de flesta har varit, men jag ser inget negativt med det om produktionen blir bra och det fortfarande känns juligt. Det finns ju flera exempel på julkalendrar genom tiderna som talade direkt till barnen genom rutan och som fungerade bra. Både Kurt Olssons julkalender och Klasses julkalender tyckte jag mycket om som barn, till exempel.

En del kanske tycker att detta koncept mer kommer att gå hem hos de vuxna än hos barnen, men det behöver inte nödvändigt vis bli så. Jag skulle tyckt det här varit jättekul, spännande och intressant som barn. Jag minns fortfarande ett program som visades när jag var 5-6 år gammal, om barn på 1800-talet i Julita och Mariefred. Det handlade om hur det var att vara barn och gå i skolan på den tiden. Vi hade det inspelat och jag ville titta på det om och om igen. Men visst, det är stor skillnad på det som fanns att konsumera när jag var liten och det som finns nu för barn. Då var det Skrotnisse och dockfilmer från Tjeckoslovakien, nu är det actionpackat och på högvarv från första till sista sekunden. Det återstår att se hur det här kommer att tas emot.

Ellos Nu Och Då

Tog mig just en titt på Ellos hemsida för att se om de hade börjat få in lite julpynt, och det hade de. Inte "officiellt" ännu, men finns om man letar sig fram till Nyheter. Vilken besvikelse. I år igen. I tonåren var det ju som julafton varje gång Ellos julkatalog damp ner i brevlådan. Då, när Ellos körde på den klassiska, varma, mysiga julen. Inte den minimalistiska, moderna, trendiga julen.

I år går färgerna i laxrosa, guld, korallguld, svart och silvrigt vitt. Mitt julhjärta dör lite när jag ser på dessa bilder, och de andra på hemsidan. Vad håller Ellos på med? Så oerhört icke-juligt. Hade det inte varit julgranskulor skulle det här kunna vara dekorationer från vilken årstid som helst. Guld är ju visserligen fint på julen, och silver/vitt är väl också okej i små mängder, men inte bara det. Jag vill ha den klassiskt julröda färgen och den mustigt julgransgröna färgen som kontrast och motvikt till det ljusa och metalliska. Här blir det istället laxrosa och svart. Man skulle kunna tro att jag pratade om underklädeskollektionen från 1986, men nej, det är tyvärr julpyntskollektionen från 2014.

Så här mysigt, rött och juligt såg det ut hos Ellos julen 2002 när jag köpte dessa tre ovanstående dekorationer (som vi fortfarande har kvar och tar fram varje jul). Vad hände, Ellos? Jag förstår att det alltid har gått trender i julpynt (även om jag inte fattar varför det nödvändigtvis måste vara så), men varför kan man inte hålla kvar i det mer klassiska och traditionella, samtidigt som man förnyar sig? Varför kan man inte köra på båda stilar? Och varför ska det mesta vara så fult numera?

När Julen Dansas Ut

En av nackdelarna med att vara så jultokig som oss julbloggare, är ju att resten av befolkningen inte riktigt delar samma passion. Även om vi kan ha kvar julpyntet hur länge vi vill och jula i alla evighet, känns det litet som att vi njuter på lånad tid så fort januari gör entré. Eller jag känner så i alla fall. Även om julen varar ända till Tjugondag Knut i Sverige, alltså den 13:e januari, så verkar de flesta vilja kasta ut granen redan vid nyår. Visst får de göra det, men oftast blir det de som "sätter dagordningen" för vad som är sunt och normalt julfirande.

Vad mina grannar fick utstå fram till februari.

Affärerna kör på samma stil och kommer dragandes med tulpaner innan det nya året knappt har skålats in. Jag hatar tulpaner i januari. De har för mig alltid representerat slutet på det mysiga, vackra och underbara och början på det mörka, tråkiga och kala. Att omvärlden firar en sådan kort jul, får till följd att jag personligen firar en mycket längre jul än vad jag kanske hade gjort om de flesta hade firat till och med Tjugondag Knut. Inte som trots på något vis, eller för att göra något slags "statement". Inte alls, utan det blir som att jag överkompenserar för den uteblivna julen runt omkring mig, för att inte tappa julkänslan jag så gärna vill hålla kvar. Men jag kanske är ensam om detta även bland julälskare?